Om värme, överlägsenhet och Curling

Percy – drar en skotte
I brist obetingad kärlek och ofantlig rikedom har damcurling utvecklats till min oas fylld av värme och gemenskap i en hård och kall värld. Ja, om jag mot förmodan blir antagen till nästa Robinson så lurar jag på om lag Anette Norberg rent av kan vara min personliga sak med stenar och allt. Jag är inte knusslig när det gäller. Thule? – kör i vind Robban.

Percy – faderligheten själv
Eller så kanske jag kan volontera som damcurlingmassör. Det kan inte vara hälsosamt att bara bära en tunn T-shirt av akryl i en ishall fylld med snoriga italienare och bjällrande schweizare – man kan ju få migrän och tennisarmbåge av mindre. Percys flinka fingrar och lite mazola – häpp. Var ska jag skicka referenserna? Åh när de lipar så där, fastän de är glada. Då vill man helst bara kavla upp skjortärmarna och spöa upp nån, tex de sociopatiska svin som sitter bredvid och klappar händerna. Som om ingen tänker: att klappa händerna när någon gråter är inte särskilt snällt.

Percy – nu på Thenga
Men Kerstin Ekman skulle jag aldrig ta med mig. Det är en ren välgärning för alla parter. Hon skulle aldrig klara luftfuktigheten, eller minusgrader heller för den delen, men Anna Björkman kanske – hon verkar seg och full av ondska, dört, skaller och förtal. Hur hamnade jag här? Det var ju stenarna som skulle in i boet.

Mr Barry: Please forward to Mrs Saperstein

Dear Mrs S. We are sorry for the inconvenience that our fabricated interview might have caused you, but were refer to the very large Swedish “allmänintresse” and the fact that you didn’t want to tell us ourselves. However, we have a generous proposal that might satisfy not only you, but a great deal of Swedes in general. Please accept Mr Daniel Nyhlén and Mr Fridrik Virtanen as two small tokens of our good will, in return of course you will drop the charges and perhaps invite us to an exclusive interview in one of your humongous residents .


PS
They are both house broken and rather easy to train. But changed changed never returns, as we say in Sweden. DS

Det är nått lurt… del I

Ta det här med J Lindeberg. Udda färgade collegetröjor som var fula redan på 80-talet är plötsligt 10 gånger dyrare, statussymbol och helt etikettmässiga långt upp i både hierarkier och åldrar. Men inte nog med det. Är inte loggan skrämmande lik Stockholms Läns Landstings? Oheliga allianser, crossovers och interracial är väl vardagsmat, men kan någon förklara win-winomständigheterna i just det här fallet. Vårdköer och brunfärgad 100 % cotton har ju inte direkt samma funkypotential som stora bröst och en fiol.


Dubbel livstid - minst
I en sund marknadsekonomi hade någon stämt skiten ur någon annan., wattafak, kanske inte är för sent än. Dra upp honom inför Europadomstolen, eller bättre – någon krigsförbrytartribunal - dra ner de där tajta jeansen inför skranket och någon omutlig rättskipare i peruk med hård blick och platta skinkor, som tror att han sett och det mesta av världens vidrigheter. Jag ser framför mig par SLL-kalsonger, handfängsel och ett smatter fotoblixtar. Jag ser framför mig en hausse för sjuksköterskelinjen, nyemission för SLL AB och en kommande renässans för Frankanderssontröjor.


Percy - helgarderar
Eller inte…

Det kan ju vara en bisarr slump också.

Percy - om redaktörn

Percy - bekänner färg

Re ISBN 91-89388-16-X

Sid 7






Percy - återupprättar fasaden

Talking about living

Det är ett skydd också. Om man aldrig behöver vara allvarlig eller personlig så kan man inte såras. Vad gör du i kväll förresten? Snart färdig - ska vi ses på Crazy Horse och puckla på Babak Jamei innan vi drar hem till mig?


Percy –Let’s dance fan

MeWes, X & MTV-gen

Men företeelsen i sig är ju knappat unik. Gör en snabbanalys av de mest betittade TV-programmen, de mest omskrivna personerna och de mest hyllade krönikörerna och du kommer att finna den minsta gemensamma nämnaren: Fan, jag glömde bort vilken det var, men jag lovar – den var inte särskilt positiv. Det är den ironiska generationens dilemma – we’re living it.



Percy - plötsligt allvarlig

Rätt ur skägget

Mja, jag tror att jag menar att vi alla är fast i en konsumism som inte har det minsta att göra med kvalitet eller framåtskidande. Rent krasst sitter väl Viggo där han sitter för att någon betalar hans lön, och att dessa individer tycker att han fyller en funktion. Det mystiska är att den funktionen delvis består i att tramsa så mycket om ovidkommande saker så att det blir uppståndelse kring det hela. Att just Viggo är den utvalde för detta ändamål är väl mer slump eller resultatet av envetet rövslickeri. Men en och annan respektlös och insiktsfull ledare poppar ju upp med slumpvis regelbundenhet.


RE: Vad har vi för nytta av kväve i luften egentligen


När jag gästföreläser på Berghs brukar jag förklara det ungefär så här: för att nå kommunikativ framgång måste du göra något av följande: Uppröra, Förstöra eller Beröra. Att beröra är emellertid inte det enklaste – det kräver både talang, insikt och motiv och syns och hörs numer sällan i vare sig print- eller etermedia, och då i undantagsfall med samma känslomässiga emfas som mina gamla tummade top-hat-årgångar. Uppröra är väl ett väl så gott och kostnadseffektivt alternativ, i synnerhet när upprördheten kan triggas av rent observationella omständigheter – typ dagens väderomständigheter. PS Prao på SD-kuriren torde kunna tydliggöra ovanstående. DS